Det är UsaToday, som skriver om hur Cherie Kissiar brukade bära en viss ring medan hon tog hand om sin mamma på hennes dödsbädd. Ringen hade ett högt affektionsvärde för Cherie, eftersom det var det sista som hennes mamma köpte till henne innan hon förlorade kampen mot en svår bröstcancer. Ringen hade varit borttappad sedan 1991.

– Jag trodde aldrig, aldrig någonsin, att jag skulle få tillbaka ringen, säger Kissiar.

Ringen fick hon dock tillbaka, tack vare en rörmokare vid namn Trent Dawson. Han hävdar att han hittade ringer 2010 och ”rengjorde den och la den i mitt smyckeskrin”.

Rörmokaren och hans anställda har hittat fyra stycken ringer de senaste åren. Genom sociala medier, har de lyckats återförena tre glada ägare med sina borttappade ringar.

Kissiar och en annan förväntansfull ringägare, Connie Keck, besökte rörmokarens butik nyligen för att hämta ut ringarna. Connie hade förlorat sin ring när hennes dotter hade tagit med sig den till skolan i mitten på 80-talet.

Rörmokaren Dawson hittade även Kecks ring. Detta när han tappade sin mobil i en brunn. – Den var helt täckt i lera smuts, sa rörmokaren om ringen.

Keck, som nu bor i delstaten Florida i södra USA, åkte en lång väg för att ta sig till rörmokarens butik för att hämta ringen.

– Jag höll på att planera en semester. Det blev till att åka hit, och jag är väldigt glad att jag får tillbaka min ring.

Enligt rörmokaren själv var det roligast att hitta just Kissiars ring av dem alla på grund av historien bakom. Kissiar försökte få på ringen på sitt lillfinger, men kom snabbt fram till att hon skulle behöva ändra storleken på den.

Enligt UsaToday var det mycket känslosamt när Kissiar återfick ringen. Hennes ögon tårades när hon berättade om hela historian bakom ringen.

– Den har ett mycket högt affektionsvärde, säger hon till UsaToday.

Rörmokaren har hittills hittat 4 av ringarna – men endast 3 av ägarna. Den sista ringen är en ring med initialerna ”K.S”. Han uppmanar ägaren, eller någon som har information om vem som kan äga den, att kontakta rörmokarfirman via deras Facebooksida.

Rörmokaren säger att han är glad att hans firma tog sig tiden och energin att leta rätt på ägarna till ringarna. – Efter att ha hört historierna, betyder det än mer för mig, säger han.

I Sverige har http://rorjour.se/ och många andra rörmokare varit med om liknande historier.

Mer rörmokardramatik från USA Today kan ses här:

Nya produkter för att minska energiförbrukning lanseras ständigt. Från och med i höst kommer Upplands Energi att erbjuda sina kunder modulen Ngenic Tune.

Produkten är riktad till ägare av bergvärmepumpar och hjälper dessa att sänka sin energiförbrukning med upp till 15 procent.

Med hjälp av Ngenic Tune kan man ansluta sitt värmesystem till nätet och tack vare den avancerade algoritm som används fördelas uppvärmningen i bostaden på ett smartare och mer energieffektivt vis under dagens lopp.

Man gör detta bland annat med hjälp av väderprognoser. På det viset slipper man slöseri genom övervärmning när det är en riktigt solig förmiddag, och systemet rycker även in när det plötsligt blir oväntat kallt. Tack vare att systemet kan förutse en köldknäpp och anpassa uppvärmningen efter det behöver man inte använda spetsvärme.

Resultatet av allt detta blir en jämnare innetemperatur och en rejäl energibesparing. Enligt de beräkningar kan innehavare av värmepumpar minska energiförbrukningen med upp till 15 procent med hjälp av detta system.

Vi som elhandelsföretag har som strategi att tillhandahålla bra energiprodukter till våra kunder. ”Tune” är ett mycket bra exempel på hur modern teknik både kan underlätta vardagen samt spara pengar åt våra kunder”, säger  Joacim Eronen VD för Upplands Energi i ett pressmeddelande.

Vi använder våra telefoner till en rad olika saker nu för tiden och att ringa är för ett stort antal anställda sekundärt om man jämför med behovet av att ha tillgång till mail, kalendrar eller någonting annat som går att hämta via appar som utformats för enheten man valt. Det finns en uppsjö trender när man ser på smartphones och det är långt ifrån alltid man kan utreda vad som avgör valet. IPhone fick som allmänt känt ett visst försprång i och med att de var snabba med att ta fram iPhone och förändrade marknaden i mångt och mycket. Kort därefter kom android fram med sin första modell och Windows phone har tagit marknaden totalt i vissa länder. De som jobbar med apputveckling har kunnat se historian utspela sig i rask takt. Från då appar var någonting mer eller mindre outforskat, i en tid då alla ville använda samtliga appar, till att bruset är allt för stort för att man skall kunna testa hälften!

Apputvecklare

Apputveckling blev ett av de affärsområden som verkligen fick ett uppsving när konkurrensen började bli tydlig. I dagsläget kan man läsa om apputvecklare som tagit fram succéer vilka genererat förmögenhet. Samtidigt är utbudet större än man kan överblicka på ett snabbt och enkelt vis. De som nu jobbar som apputvecklare har en helt annan marknad idag än vad de hade för några år sedan och man kan inte blunda för de ökade kraven från slutkonsumenten vilken blivit allt mer kräsen när det kommer till valet av telefon och appar till denna.

Att inte utveckla för en specifik plattform har blivit standard och för flertalet utvecklare handlar det nu om att ta fram någonting helt nytt som skall fungera felfritt till alla enheter som står till buds. Det har i sin tur inneburit nya verktyg och metoder som förändrat arbetsflödet och underlättat för de som vill ta sig från apputveckling till en enhet till en annan. Finns kunskap i .NET är steget närmare än man kan tro och branschen får kanske gå igenom några ytterligare förändringar innan den har landat i stabilitet.

Stockholm skriker efter kompetenta plåtslagare. Men istället för att göra en satsning på detta yrke minskar man antalet utbildningsplatser. Bland annat har den anrika skolan Fredrika Bremer lagt ner sin plåtslagarutbildning.

Denna utveckling måste vändas menar tre tunga branschexperter – annars kommer situationen att förvärras ytterligare. Och då kan konsekvenserna för samhället bli allvarliga, hävdar man. Man kräver därför att politiker på såväl riksnivå som lokal nivå agerar kraftfullt för att rätta till denna obalans.

Det är Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads, Thomas Dahlberg, vd för Plåtslageriernas Riksförbund och Thomas Andersson, vd för PVF Plåt & Vent Forum AB, som gemensamt skrivit en debattartikel som publicerats i Svenska Dagbladet.

Pensionsavgångar och ökat byggande

Fokus ligger alltså på den akuta bristen på plåtslagare i Stockholm. Man skriver att huvudstaden har det absolut största behovet av nya byggnadsplåtslagare (men problemet finns även på andra håll i landet), bland annat eftersom många plåtslagare kommer att gå i pension de kommande åren. Det ökande byggande i regionen är annan faktor som påverkar behover av nya plåtslagare. 

Stockholm har även många kyrkor och andra kulturella byggnader som är viktiga i vår stadsbild. Många av dessa har tak och utsmyckningar i plåt som är i behov av vård och renovering”, skriver man också.

Enligt artikelförfattarna saknas det 165 plåtslagare enbart i Stockholms län, detta samtidigt som ungdomsarbetslösheten i länet är mycket stor (över 15 000 ungdomar mellan 18 och 24 år i Stockholm är arbetslösa skriver man).

Detta kan komma att skapa problem i samhället. Som exempel nämner man att många plåtslagerier i vintras fick slita för att hinna med alla arbeten, inklusive snöskottningen.

Plåtslagarutbildning nedlagd

Detta borde leda till en satsning på att få in ungdomar i plåtslagaryrket, menar man, men istället går utvecklingen åt motsatt håll. Artikelförfattarna tar som exempel att Fredrika Bremer lagt ner sin plåtslagarutbildningen, vilket lett till en drastisk minskning av antalet sökande till plåtslagarinriktningen på gymnasiet i Stockholm.

Detta trots att Arbetsförmedlingen har med byggnadsplåtslagare på sin lista över yrken där behovet av arbetskraft är allra störst och att yrket med sin relativt höga medellön borde vara attraktivt för unga människor.
Kräver att politiker tar ansvar

Plåtslagarbranschen gör vad man kan, menar man. Bland annat har man genomfört en skolturné där över 200 högstadieelever fick prova på plåtslagyrket.

Men detta räcker inte och artikelförfattarna kräver därför att de ansvariga politikerna tar sitt ansvar och agerar kraftfullt i denna fråga:

Plåtslagarbranschen satsar nu stort på att få fler ungdomar att söka till utbildningarna, men vädjar också till Stockholms politiker: Låt inte fler skolor lägga ner sina plåtslageriutbildningar”, skriver Hagelin, Dahlberg och Andersson i Svenska Dagbladet.

Budskapet om att plåtslagare är ett attraktivt framtidsyrke måste komma ut. Lyckas man inte med detta kan konsekvenserna bli allvarliga.

Slutklämmen i artikeln målar upp en dramatisk och dyster framtidsbild:

Görs inget, sviker vi inte bara de ungdomar som hamnar vid sidan om arbetsmarknaden helt i onödan, vi riskerar också att ett tusenårigt yrkeskunnande och vårt kulturarv i form av stadsbilden går förlorade i Sverige.

Det blir allt vanligare med vårdnadstvister i Sverige. Enligt statistik från Domstolsverket har antalet familjetvister av denna typ ökat kontinuerligt den senaste tioårsperioden och ökningen har tagit fart under de senaste åren.

Antalet skilsmässor har legat relativt konstant i landet under denna period – ungefär 50 000 barn upplever varje år att deras föräldrar skiljer sig. Men tvisterna har alltså ökat dramatiskt: 2005 avgjordes 2 845 vårdnadstvister i Sverige, att jämföra med 5 364 stycken 2012. Det rör sig således om närapå  en fördubbling under denna tidsperiod.

Experter på området försöker nu reda ut vad denna ökning beror på. En förklaring är att det 2006 genomfördes en regeländring som gjorde det enklare för en förälder att få ensam vårdnad om barnet/barnen. Enkelt förklarat innebar denna förändring att föräldrarna endast ska ha gemensam vårdnad om de kan samarbeta med varandra

Regelförändring får kritik

Förändringen gjordes med tanke på barnets bästa i grunden, men den har även fått kritik för att den mer eller mindre uppmanar personer att skapa eller underblåsa samarbetsproblem. Man hävdar helt enkelt att den andra parten inte kan samarbeta i förhoppningen om att få egen vårdnad.

Anna Singer, som  är professor i familjerätt vid Uppsala universitet, är inne på denna linje:

– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting, säger Singer till tidningen Dagens Nyheter.

Andra förklaringar är att pappor i högre utsträckning tar strid för sina barn, samt att det finns en liten ökning i antalet vårdnadstvister bland familjer med utländsk bakgrund.
 

Allt mer komplicerade ärenden

Utöver att vårdnadstvisterna ökar i antal blir de dessutom allt mer komplexa och svårlösta. Detta uppger ett flertal domare i svenska domstolar som Sveriges Radios Ekot varit i kontakt med. I dessa samtal har det bland annat framkommit att samma domstol behandlat vissa vårdnadstvister flera gånger.
Det finns dock alternativ till att gå till domstol med vårdnadstvisten. Ett sådant är att använda socialtjänstens familjerätt i kommunerna. I många fall får tvisterna en snabbare lösning där, enligt experter på området. Det kan även kännas mindre betungande och allvarligt för de inblandade parterna med en sådan lösning.

Statistik över vårdnadstvister

Statistiken talar sitt tydliga språk. Siffrorna nedan visar antalet inkomna mål av vårdnadstvister i landets Tingsrätter 2000-2012:

2000 = 2 730
2001 = 2 640
2002 = 2 696
2003 = 2 698
2004 = 2 667
2005 = 2 845
2006 = 3 108
2007 = 3 248
2008 = 3 662
2009 = 4 076
2010 = 4 318
2011 = 4 791
2012 = 5 364

Källa: Domstolsverket

Bakgrund: Detta gäller för gemensam vårdnad/ensam vårdnad

Vi utgår här ifrån gifta par som skiljer sig.

Som gifta har man automatiskt gemensam vårdnad om barnen och detta fortsätter att gälla även efter skilsmässan. Man kan dock välja att skriva ett avtal som ger den ena föräldern/vårdnadshavaren ensamn vårdnad. Ett sådant avtal väger lika tungt som en dom i en vårdnadstvist i tingsrätten.

Fungerar det inte med gemensam vårdnad kan man som förälder ansöka hos tingsrätten om att få den gemensamma vårdnaden upplöst. Är föräldrarna överens om vem som ska ha vårdnaden kan man göra en gemensamn ansökan hos tingsrätten. I de allra flesta fall beviljas sådana ansökningar, men rätten har alltid som främsta skyldighet att se till barnets bästa, och kan komma till andra beslut.

Är man oense om vårdnaden finns det flera steg att gå igenom innan det blir fråga om en regelrätt vårdnadstvist. Till att börja med att kommunen skyldig att ge stöd och råd och erbjuda samarbetssamtal (till de föräldrar som så önskar). Det kan även vara så att tingsrätten beslutar att föräldrarna ska försöka lösa saken via samarbetssamtal. Fungerar inte det tar rätten över ansvaret för besultet om vem som ska vara vårdnadshavare.