Det blir allt vanligare med vårdnadstvister i Sverige. Enligt statistik från Domstolsverket har antalet familjetvister av denna typ ökat kontinuerligt den senaste tioårsperioden och ökningen har tagit fart under de senaste åren.
Antalet skilsmässor har legat relativt konstant i landet under denna period – ungefär 50 000 barn upplever varje år att deras föräldrar skiljer sig. Men tvisterna har alltså ökat dramatiskt: 2005 avgjordes 2 845 vårdnadstvister i Sverige, att jämföra med 5 364 stycken 2012. Det rör sig således om närapå en fördubbling under denna tidsperiod.
Experter på området försöker nu reda ut vad denna ökning beror på. En förklaring är att det 2006 genomfördes en regeländring som gjorde det enklare för en förälder att få ensam vårdnad om barnet/barnen. Enkelt förklarat innebar denna förändring att föräldrarna endast ska ha gemensam vårdnad om de kan samarbeta med varandra
Regelförändring får kritik
Förändringen gjordes med tanke på barnets bästa i grunden, men den har även fått kritik för att den mer eller mindre uppmanar personer att skapa eller underblåsa samarbetsproblem. Man hävdar helt enkelt att den andra parten inte kan samarbeta i förhoppningen om att få egen vårdnad.
Anna Singer, som är professor i familjerätt vid Uppsala universitet, är inne på denna linje:
– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting, säger Singer till tidningen Dagens Nyheter.
Andra förklaringar är att pappor i högre utsträckning tar strid för sina barn, samt att det finns en liten ökning i antalet vårdnadstvister bland familjer med utländsk bakgrund.
Allt mer komplicerade ärenden
Utöver att vårdnadstvisterna ökar i antal blir de dessutom allt mer komplexa och svårlösta. Detta uppger ett flertal domare i svenska domstolar som Sveriges Radios Ekot varit i kontakt med. I dessa samtal har det bland annat framkommit att samma domstol behandlat vissa vårdnadstvister flera gånger.
Det finns dock alternativ till att gå till domstol med vårdnadstvisten. Ett sådant är att använda socialtjänstens familjerätt i kommunerna. I många fall får tvisterna en snabbare lösning där, enligt experter på området. Det kan även kännas mindre betungande och allvarligt för de inblandade parterna med en sådan lösning.
Statistik över vårdnadstvister
Statistiken talar sitt tydliga språk. Siffrorna nedan visar antalet inkomna mål av vårdnadstvister i landets Tingsrätter 2000-2012:
2000 = 2 730
2001 = 2 640
2002 = 2 696
2003 = 2 698
2004 = 2 667
2005 = 2 845
2006 = 3 108
2007 = 3 248
2008 = 3 662
2009 = 4 076
2010 = 4 318
2011 = 4 791
2012 = 5 364
Källa: Domstolsverket
Bakgrund: Detta gäller för gemensam vårdnad/ensam vårdnad
Vi utgår här ifrån gifta par som skiljer sig.
Som gifta har man automatiskt gemensam vårdnad om barnen och detta fortsätter att gälla även efter skilsmässan. Man kan dock välja att skriva ett avtal som ger den ena föräldern/vårdnadshavaren ensamn vårdnad. Ett sådant avtal väger lika tungt som en dom i en vårdnadstvist i tingsrätten.
Fungerar det inte med gemensam vårdnad kan man som förälder ansöka hos tingsrätten om att få den gemensamma vårdnaden upplöst. Är föräldrarna överens om vem som ska ha vårdnaden kan man göra en gemensamn ansökan hos tingsrätten. I de allra flesta fall beviljas sådana ansökningar, men rätten har alltid som främsta skyldighet att se till barnets bästa, och kan komma till andra beslut.
Är man oense om vårdnaden finns det flera steg att gå igenom innan det blir fråga om en regelrätt vårdnadstvist. Till att börja med att kommunen skyldig att ge stöd och råd och erbjuda samarbetssamtal (till de föräldrar som så önskar). Det kan även vara så att tingsrätten beslutar att föräldrarna ska försöka lösa saken via samarbetssamtal. Fungerar inte det tar rätten över ansvaret för besultet om vem som ska vara vårdnadshavare.